sallylinealis.blogg.se

Förra veckan på torsdagen började rolex bli sjuk. Han fick feber och var inte alls pigg. Vi trodde att han hade fått en vanlig förkylning eller influensa. Dagarna gick och han blev inte bättre. Han slutade att äta och blev väldigt mager. Till slut orkade han knappt gå över vägen när han skulle ut på promenad. Igår när mamma vaknade hade hans ben svullnat upp, det var dubbel så stort. Medans jag var och jobbade på klätterverket så åkte mamma och pappa upp med rolex till veterinären. Jag förstod att han var sjuk, riktigt sjuk men jag hade aldrig tanken i huvudet att han skulle dö, tänkte mer att han skulle få en spruta och medicin. Men så blev det inte. Efter att ha tagit några prover så visade det sig att hans värden var hemska och att man hade hittat blodcancer. Det fanns inget annat att välja på än att avliva honom. Jag förstod det inte riktigt när mamma ringde och berättade att rolex var död. Jag kan fortfarande inte förstå det. Jag kan inte hantera det. Jag vill inte hantera det. Det finns inte i min värld att rolex är borta..

Idag när jag kom hem från Linköping så grät jag för första gången. Jag och mamma satte oss och bara grät. Våran familjemedlem är död. Den vi spenderar mest tid med. HELA tiden är han med oss, exakt hela tiden och nu är han plötsligt helt borta. Det känns som han är här någonstans men jag hittar honom inte. Det är så frustrerande. Jag kan helt enkelt inte förstå och ta itu med det. 

Vila i frid Zethon af Sacha "Rolex".